حَدَّثَنَا أَبُو النُّعْمَانِ، حَدَّثَنَا حَمَّادٌ، عَنْ أَيُّوبَ، عَنْ نَافِعٍ، قَالَ قَالَ عَبْدُ اللَّهِ بْنُ عَبْدِ اللَّهِ بْنِ عُمَرَ ـ رضى الله عنهم ـ لأَبِيهِ أَقِمْ، فَإِنِّي لاَ آمَنُهَا أَنْ سَتُصَدُّ عَنِ الْبَيْتِ. قَالَ إِذًا أَفْعَلَ كَمَا فَعَلَ رَسُولُ اللَّهِ صلى الله عليه وسلم وَقَدْ قَالَ اللَّهُ
﴿ لَقَدْ كَانَ لَكُمْ فِي رَسُولِ اللَّهِ أُسْوَةٌ حَسَنَةٌ ﴾ فَأَنَا أُشْهِدُكُمْ أَنِّي قَدْ أَوْجَبْتُ عَلَى نَفْسِي الْعُمْرَةَ. فَأَهَلَّ بِالْعُمْرَةِ، قَالَ ثُمَّ خَرَجَ حَتَّى إِذَا كَانَ بِالْبَيْدَاءِ أَهَلَّ بِالْحَجِّ وَالْعُمْرَةِ، وَقَالَ مَا شَأْنُ الْحَجِّ وَالْعُمْرَةِ إِلاَّ وَاحِدٌ. ثُمَّ اشْتَرَى الْهَدْىَ مِنْ قُدَيْدٍ، ثُمَّ قَدِمَ فَطَافَ لَهُمَا طَوَافًا وَاحِدًا، فَلَمْ يَحِلَّ حَتَّى حَلَّ مِنْهُمَا جَمِيعًا.Nofiʼ (Ibn Umardan) rivoyat qiladi: Abdulloh (ibn Abdulloh) ibn Umar otasiga: «Shu yerda qol — chunki men (Ibn Zubayr va Hajjoj orasidagi) fitna seni Kaʼbaga yetishdan toʻsib qoʻyishidan qoʻrqaman», — dedi. Ibn Umar: «(Unday boʻlsa,) men Rasululloh ﷺ qilganidek qilar edim — Alloh: ‹Albatta, Allohning Rasulida siz uchun goʻzal namuna bor›, — degan. Bas, men sizlarni guvoh qilamanki, men umrani oʻzimga vojib qildim», — dedi. Soʻng u umra uchun ehrom bogʻladi. Soʻng u (yoʻlga) chiqdi va Baydoʼga yetganda, haj va umra (ikkalasi) uchun ehrom bogʻlab: «Haj va umraning shartlari bir xil», — dedi. Soʻng u Qudayddan bir Hadiy keltirdi. Soʻng u (Makkaga) yetib keldi va haj hamda umra (ikkalasi) uchun bir marta tavof (Safo bilan Marva orasida saʼy) qildi va — haj hamda umrani tugatguncha — ehromdan chiqmadi.