حَدَّثَنِي إِبْرَاهِيمُ بْنُ الْمُنْذِرِ، حَدَّثَنَا ابْنُ أَبِي الْفُدَيْكِ، عَنِ ابْنِ أَبِي ذِئْبٍ، عَنِ الْمَقْبُرِيِّ، عَنْ أَبِي هُرَيْرَةَ ـ رضى الله عنه ـ قَالَ قُلْتُ يَا رَسُولَ اللَّهِ إِنِّي سَمِعْتُ مِنْكَ كَثِيرًا فَأَنْسَاهُ. قَالَ " ابْسُطْ رِدَاءَكَ ". فَبَسَطْتُ فَغَرَفَ بِيَدِهِ فِيهِ، ثُمَّ قَالَ " ضُمَّهُ " فَضَمَمْتُهُ، فَمَا نَسِيتُ حَدِيثًا بَعْدُ.
Men: «Ey Allohning Rasuli, men sizdan koʻp (hadis) eshitaman, ammo uni unutaman», dedim. U zot: «Ridongni yoz», dedilar. Men yoydim. Shunda u zot qoʻllari bilan unga (xayoliy bir narsani) hovuchlab solgandek qildilar, soʻng: «Uni oʻzingga qisib ol», dedilar. Men uni qisib oldim. Shundan keyin men biror hadisni unutmadim.